En pjäs i fyra akter
Personer:
En svensk
En spanjor 1)
En iranier 2)
En amerikan 3)
En chilenare 4)
En bosnier 5)
En grek 6)
En kvinna
En man
En amerikansk krigsvägrare 3)
En rwandisk flykting
En spansk motståndsman 1)
En chilensk motståndsman 4)
En sydafrikansk motståndsman
En somalisk flykting
En iransk flykting 2)
En bosnisk flykting 5)
En grekisk motståndsman 6)
En irakisk motståndsman
En nordirländsk motståndsman
Barn 1
Mamma 1
Mamma 2
Barn 2
Expedit 1
Expedit 2
Polis 1
Polis 2
Expedit 3
Assistent
OBS: Personer 1) – 6) samma skådespelare i scen 1 som i resten av pjäsen
Faramarz Moazzami
Akt 1
Scen 1
(Ljus framme med mörk bakgrund. Pjäsen börjar med en monolog där olika personer läser en del av en större dikt.
Varje del följs av en kort körsång. Kören består av diktläsarna. Var och en, som skall läsa sin dikt, kommer ut ur mörkret och går efter läsningen,
tillbaka in i mörkret).
En svensk
Jag är svensk. Men jag är också norrman, dansk, finne, same och vallon. Vem är jag egentligen?
Kören (sjunger)
Du är en människa.
En spanjor
Jag är spanjor. Men jag är också katalan, bask, zigenare och mor. Vem är jag egentligen?
Kören (sjunger)
Du är en människa.
En iranier
Jag är iranier. Men jag är också kurd, arab, turkeman, indier och mongol. Vem är jag egentligen?
Kören (sjunger)
Du är en människa.
En amerikan
Jag är amerikan. Men jag är också indian, afrikan, europé och asiat.
Vem är jag egentligen?
Kören (sjunger)
Du är en människa.
En chilenare
Jag är chilenare. Men jag är också indian och spanjor. Vem är jag egentligen?
Kören (sjunger)
Du är en människa.
En bosnier
Jag är bosnier. Men jag är också serb, kroat och turk. Vem är jag egentligen ?
Kören (sjunger)
Du är en människa.
En grek
Jag är en grek. Men jag är också makedonier och turk. Vem är jag egentligen?
Kören (sjunger)
Du är en människa.
En kvinna
Jag är kristen. Men jag är också muslim, jude, buddist, zoroastrist och hindu. Vem är jag egentligen?
Kören (sjunger)
Du är en människa.
En man
Jag är Adam. Men jag är också Noah, Salomon, David, Abraham,
Moses, Jesus och Mohammed. Vem är jag egentligen.
Kören (sjunger)
Du är en människa.
Alltihopa (talar i ljuset)
Vi är alla människor.
Scen 2
(Scenen liknar en båt. Den är brunaktig och rostig. Utanför och runtomkring den är allt blått.
Båtpassagerarna trängs och några sitter på vita bänkar och samtalar med varandra).
Amerikansk krigsvägrare
Jag vill inte dö för någonting som jag inte tror på. Jag vill inte delta i ett angreppskrig. Jag tror på livet.
Rwandisk flykting
Det är lätt att säga när man har mat för dagen och inte behöver dö av hunger. Det är inte lätt att vara flyktning i sitt eget land.
Amerikansk krigsvägrare
Kanske är det bättre att dö av hunger än att dö av kanonkulor och bomber.
Chilensk motståndsman
(Han har svårt att tala. Han stammar).
Ja… jag… ha….har.. så…. hemska.. mi….minnen…. a…… av…. li….livet i ..i fängel…set.
Spansk motståndsman
Vad har de egentligen gjort med dig?
Chilensk motståndsman
(Han får ännu svårare att tala när han blir upphetsad och engagerad)
.Ja….ja….Jag….bl….bl….blev… to….tor….terad…. må….mån…ga.. gån..ger. de….de slo….slog..mig….på…på…hu…huvu… huvudet.
De.. de..ha…har.. till….. och.. med…. rö…rört …. mi….min….. hjä….hjär…hjärna.
(Det hörs skrik från tortyroffer)
Sydafrikansk motståndsman
Metoden varierar i olika länder. Men resultatet är alltid detsamma. De vill bryta ner människan med våld.
Hos oss är det enklare att helt enkelt döda motståndaren än att tortera honom.
När motståndet är kompakt räcker det inte med att bara tortera. Vad får man ut av tortyren när de flesta är motståndare till regimen?
Somalisk flykting
Jag var fånge i ett krig där ingen förstod vem som stod för vad. Förebilden är antagligen vilda västern. Friheten i dess yttersta och mest destruktiva form.
Allting är i sin extrema form. Även döden. Jag vet inte om Hollywood också var med?
Iransk flykting
Att försvara sitt land mot en angripare verkar vara en ädel sak. Bygger inte civilförsvaret också på det? Men jag hatar alla krig.
Det verkar som att det mesta som skrivits om människans historia handlar om krig.
Den moderna tekniken bygger också på kriget. Tänk på hur man försöker glorifiera alla dessa krig inom konst och musiken.
Till och med Beethoven gjorde det. Ibland undrar jag vad som egentligen är historia?
(Båten börjar gunga och passagerarna kastas fram och tillbaka)
Bosnisk flykting
Vår historia försvann när kriget kom. De har bombat våra gamla och nya hus. De har bombat våra broar.
De har bombat våra moskéer. Inte ens våra gamla böcker fick vara i fred.
Det som Cesar gjorde med det egyptiska biblioteket i Alexandria, det må har varit oavsiktligt, har de gjort med vårt bibliotek, helt avsiktligt.
När vår historia brann ner och försvann i intet, försvann också nuet. Nu är jag ingen. Jag är bara ett namn, en flyktning.
Kören (sjunger)
I am nobody. I am a human being.
Grekisk motståndsman
De kallade Grekland för världens äldsta demokrati, trots att detta också var en förvanskning. Vi hade våra slavar, men ändå. Vad har vi nu?
Jo vi har solen och juntan. Hos oss bestämmer gudarna. Där gudarna bestämmer finns det inte någon demokrati.
Nordirländsk motståndman
Demokrati. Det mest missbrukade ordet.
Vi får repressalier både tack vare och trots demokratin. Varför?
Därför att vi är en minoritet i ett land där majoriteten har både den politiska och den ekonomiska makten.
Repressalierna utförs av ett annat land som säger sig ha en av Europas älsta demokratier.
Irakisk motståndman
Hos oss är det inte demokratins begränsningar som är problemet utan diktaturen. Vår situation påminner om den som fanns i medeltidens Europa.
Den tid då allt utom den officiella, och dessutom falska versionen av verkligheten förtrycktes.
Vi är fångna i diktaturens föreställningsvärld. Vi måste också leva efter det.
Spansk motståndman
Människans betydelse som ett intelligent djur försvinner den dag som toleransen försvinner.
Det rådde mycket större frihet och tolerans hos oss när morerna regerade. Nu med generalen har vi bara förtryck.
Han som kallar sig för spanjor och patriot. Vilket skam. Under mer än 30 år har de satt munkavel på oss. Vi får inte säga sanningen.
De förtycker och avrättar oss. Men alla förtryckare dör. Guerenica överlever.
(Båten gungar igen och passagerarna kastas åter omkring).
Amerikansk krigsvägrare
Vi betraktas som boskap i en smutsigt krig där spelreglerna bestäms av andra,
som själva inte offrar en enda droppe blod. De tjänar till och med pengar på kriget.
Enda skillnaden mellan oss och boskap är att vi leds till slakthuset med ett gevär i handen.
Vi blir slaktade samtidigt som vi slaktar andra. Krigets nakna sanning är att vi både är offer, samtidigt som vi offrar varandra.
Vi är båda subjekt och objekt när det gäller krigshandlingen. Men glöm inte att spelets regler bestäms av andra och inte av oss.
Irakisk motståndman
När amerikanerna bombade våra städer undrade jag vem jag var och var jag stod. Skulle jag försvara diktaturen eller skulle jag bekämpa den.
Då kände jag mig så liten och svag. Till och med en myra var starkare än jag då.
Kriget handlade om makt. Helt enkelt makten över oljan. Makt betyder också förmåner och pengar.
En kväll satt jag med en massa barn och kvinnor i en källare. Bombningarna pågick för fullt.
Kvinnorna och barnen skrek och grät.
(Det hörs sirenljud och bomber som exploderar).
Vi var som djur i bur. Vi hörde smällar av bomber som föll på våra bostäder och gator.
När bombräden var över och vi kom ut ur vår bur såg vi rök och förstörelse.
Deras bomber dödade inte bara människor och förstörde inte bara byggnader utan varje smäll innebar tusentals döda själar.
De dödade också vårt hopp. Hoppet om en bättre liv och om demokrati. Vi visste att vår framtid enbart kommer att handla om överlevnad, det vill säga människans lägsta instinkt.
Somalisk flykting
När inbördeskriget pågick för fullt hemma undrade jag varifrån alla
dessa vapen kom. De vapen som de olika stammarna kämpade med. Inte tillverkar vi vapen i Somalia.
Varför sålde eller gav de oss alla dessa vapen.
Inte för att de var snälla eller för att dessa vapen skulle eller kunde användas till något vettigt ändamål.
Var det inte meningen att de en dag skulle användas i krig eller kanske man redan då förberedde ett krig, eller?
En dag när jag tittade på TV såg jag en dokumentär om gängkrigen i USA. Det var ett somaliskt stamkrig i miniskala.
Jag undrade varför de säljer vapen i USA? Pengar luktar inte är ett gammalt ordspråk. Men jag säger att blod luktar inte heller. Det bara rinner ut ur kroppen.
(Det hörs ljud av pengar som samlas)
Irakisk motståndman
De som sålde vapen till diktaturen var också de som fördömde diktaturen. Två bödlar som fördömer varandra för att den ene är grymmare än den andra. Vilka cyniker? Vilken ironi?!
Chilensk motståndman
Cy… cy…. cyniker. De…de.. det ..var …ju…just…ett… bra….o..o..ord.. fö..för..va.. va..d de..ä..är.
Ti…ti..titta… bar… bara… på…m….m..mig. Ve…vem. är…. ja…jag? E… n… en.. ha…ha…halv… mä….människa.
Kören (sjunger)
Du är en hel människa. Du är en hel människa.
Scen 3
(Samma båt som på scen 1. Men nu är några kvinnor och några barn framme. Kören består av alla på scenen)
Barn 1
Mamma, jag är hungrig.
Mamma 1
Vänta, vi är snart framme.
Mamma 2
Snart framme?! Var är vi nu egentligen?
Mamma 1
Inte vet jag. Kaptenen sade att vi snart skall i land.
Mamma 2
Kan vi lita på honom?
Mamma 1
Inte vet jag. Vi får hoppas att han säger sanningen.
Barn 1
Mamma, jag är hungrig.
Barn 2
Jag med.
Mamma 1
Jag är också hungrig.
Mamma 2
Jag med.
Kören (sjunger)
Vi är alla hungriga. Vi är alla hungriga.
Mamma 1
Hur har du tagit dig ut ur landet?
Mamma 2
Det är en lång historia. Först åkte vi med en buss till en mindre stad. Så tog vi en bil till en by ute på landet. Sedan började den långa marschen.
Som tur var hade vi blivit varskodda om det och var delvis förberedda. Men du vet, barnen förstår inte sådant.
De är bara barn. De är inte förprogrammerade som vi. De orkade inte. De klagade och grät. Vi fick bära dem hela vägen.
Det var inte lätt att gå över bergen. Det var kallt. Ibland såg vi döden. Sedan kom natten. Vi fick sova i en grotta.
Mamma 1
I en grotta? Hur kändes det?
Mamma 1
Det kändes ingenting. Jag var så trött. Också barnen. Den kvällen sov jag så bra. Jag trodde nästan att jag var död.
Dagen därpå fick vi gå nästan lika mycket. Någon gång på eftermiddagen passerade vi gränsen.
Jag har alltid varit fascinerad av gränser.
Jag trodde tidigare att gränserna var någonting bestående som till exempel den kinesiska muren.
Men när vi passerade gränsen första gången såg jag ingen påtaglig förändring.
Jag skulle inte ens märkt att vi passerade gränsen om inte vår guide talat om det.
Det var berg på båda sidor. Allt såg likadant ut. Ingen skillnad. Hela min föreställningsvärld raserades.
Jag märkte hur konstgjord uppdelningen av världen i olika länder är. Samtidigt som jag var glad att jag var ute ur landet blev jag mycket ledsen.
Tårarna började rinna.
Mamma 2
Varför blev du ledsen? Var inte friheten värd det?
Mamma 1
Jag vet inte. Jag tänkte att jag kanske aldrig kommer att vara den jag var förut.
Vad kommer jag att bli? Eller vem vill jag bli? Det visste jag inte då. Inte nu heller.
Allt blev så dunkelt och så komplicerat. Kommer jag någonsin att kunna få åter se mitt land? Det visste jag inte heller.
Mamma 2
Vad hände sedan?
Mamma 1
Jo. Vi kom till en stad. Vi samlades i ett läger. Vi fick förstås mat och
någonstans att bo och sova. Det var ändå hemskt. Det stank överallt. Människorna var apatiska och det var lätt att hamna i bråk.
Mamma 2
Såg ni något av staden.
Mamma 1
Oh gud! Det vill jag inte tänka på.
Mamma 2
Varför det? Var det inte vackert, eller?
Mamma 1
Jo, det var en vacker stad. Det som jag inte vill tänka på är det som jag såg i staden.
Mamma 2
Vad såg du som var så hemskt?
Mamma 1
Jag såg mina landsmän, kvinnor, överallt på gatorna. De väntade på kunder.
De hade blivit prostituerade. Det var deras sätt för att överleva. Jag märkte på en gång vidden av den katastrof som hade drabbat oss.
Mamma 2
Vad hände sedan?
Mamma 1
Vi var lyckliga att vi hade lite pengar med oss. Vi kunde köpa det nödvändigaste med en del av pengarna.
Med resten köpte vi en båtresa. Nu är vi här. Men var är vi egentligen?
Mamma 2
Gud vet. Hoppas att vi inte har blivit lurade. Jag läste någonstans om alla de flyktningar som blivit lurade och hamnat på vida havet
under bar himmel utan några som helst pengar.
Mamma 1
Ja som de prostituerade som du såg i staden. Sade du flykting! Är vi på båten alla flyktingar?
Mamma 2
Jag tror det.
Kören (sjunger)
Vi är alla flyktingar.
Mamma 1
Förresten talade du om pengar. Det var en herre på båten som berättade om flyktingsindustrin.
Mamma 2
Vad menade han med det?
Mamma 1
Jo, han berättade att det har byggts upp en industri runt omkring oss flyktingar.
Med industri menade han att man tjänar grova pengar på oss. Det är inte bara individer som tjänar på oss utan också industrin,
olika länders institutioner och regeringar.
Mamma 2
Det visste jag inte om. Jag trodde alltid att flyktinghjälpen enbart handlade om humanitet, solidaritet och barmhärlighet.
Att det skulle finnas ekonomiska motiv bakom och att man skulle tjäna på vår eländiga situation, var en nyhet för mig.
Mamma 1
Ja. Livet är fullt av överraskningar. Ena dag är man mitt i kriget.
En annan dag i ett fängelse och en tredje dag i en skrotfärdig båt på havet i väntan på att se någon hamn.
Kören (sjunger)
Vi väntar och väntar.
Mamma 1
Visste du eller snarare trodde du för ett par år sedan att du skulle kunna bli flykting en dag?
Mamma 2
Nej, jag vare sig visste eller trodde det?
(Barnen samlas i ett hörn och tittar åt samma håll)
Barn 1
Mamma, mamma. Jag ser någonting där borta.
Mamma 1
Jag ser ingenting.
Barn 1
Titta noga rakt fram. Lite åt vänster.
Mamma 1
Jo, nu ser jag någonting. Du vet att jag inte ser lika bra som du gör. Jag är inte lika ung som du.
Mamma 2
Jo, barnen har rätt. Vi närmar oss land.
Amerikansk krigsvägrare
Vi närmar oss land.
Bosnisk flykting
Vi närmar oss land.
Somalisk flykting
Vi närmar oss land. Vi är nästan framme.
Kören (sjunger)
Vi närmar oss land. Vi är framme.
Akt 2
Scen 1
(Flyktingarna står i en lång kö, kvinnor, män och barn. Där framme står några poliser. Det finns också några skyltar.
Varje skylt leder till en kur där det sitter en expedit).
Somalisk flykting
Vad står det på skylten. Är det någon som kan språket?
Nordirländsk motståndman
På den ena står ”européer”. På den andra står ”amerikaner” och på den tredje ”övriga”.
Bosnisk flykting
Vad menas med det då?! Är vi bosnier européer eller?
Sydafrikansk motståndsmän
Skall de redan vid gränsen dela in oss i olika kategorier. Är vi inte alla människor?
Spansk motståndsman
Mycket motbjudande. Vart är vi på väg? Skall de stoppa oss i en annan bur?
Kämpade vi inte mot fascismen i det spanska inbördeskriget sida vid sida oberoende av den nationella tillhörigheten.
Gjorde vi inte gemensam sak mot Hitler och hans förtryckarapparat oberoende av nationalitet?
Grekisk motståndsman
Det ser ut som om vi närmar oss mörkret igen. Mörkrets gud ”Haddes”
verkar vara i rörelse.
Iransk flykting
Klockan vrids tillbaka. Kanske närmar sig en ny medeltid. Det pågår hela tiden en kamp mellan ljuset och mörkret.
Zarathustra förespråkade en ständig kamp mot mörkret. Vi får alltid bekämpa den mörka sidan av den mänskliga naturen.
Vi får aldrig ge upp.
Amerikansk flykting
Vi får inte förhasta oss. Kanske uppdelningen har operativ och administrativ karaktär.
Ett sätt för mottagarlandet att förenkla det fortsatta arbetet för myndigheten.
Chilensk motståndsman
Bä…bäst…att…. att..vä…vä…vänta… o…och….se.
Scen 2
(Kön kommer fram. Polisen kollar att allt går rätt till så att rätt person hamnar i rätt kö.
Den irakiska motståndsmannen kommer fram till kuren).
Expedit 1
Passet.
Irakisk motståndsman
Jag har inget pass.
Expedit 1
Inget pass! Vad har hänt med ditt pass?
Irakisk motståndman
Jag har aldrig haft något.
Expedit 1
Utfärdar de inte pass hos er?
Irakisk motståndman
Jo, det gör de väl. Men inte åt mig. Jag satte i fängelse för så kallad terrorverksamhet innan jag åkte därifrån.
Expedit 1
Var du terrorist?
Irakisk motståndman
Det beror på vad man menar med terrorist.
Expedit 1
Ok, Ok. Vilket land kommer du ifrån?
Irakisk motståndsman
Från Irak.
Expedit 1
Vad heter du?
Irakisk motståndman
Jag heter Ali Zafar.
Expedit 1
När är du född?
Irakisk motståndsman
Jag är född år 1380.
Expedit 1
År 1380!? Driver du med mig?
Irakisk motståndman
Nej, jag driver inte med någon. Jag är född år 1380. På våren.
Expedit 1
I så fall måste du vara minst 600 år gammal.
Irakisk motståndsman
Det handlar om den arabiska kalendern och inte den västerländska.
Expedit 1
Har ni en annan kalender än vi?
Irakisk motståndman
Jo, det har vi.
Expedit 1
Alltså vet du inte när du är född?
Irakisk motståndsman
Inte enligt er kalender.
Expedit 1
Hur gammal är du då?
Irakisk motståndsman
Jag är 45 år gammal.
Expedit 1
OK, nästa.
(Iranska flyktingen kommer fram).
Expedit 1
Passet.
Iransk flykting
Jag har inget pass.
Expedit 1
Har du inte heller något pass?
Iransk flykting
Måste en flykting har ett pass och vem skulle i så fall utfärda det?
Expedit 1
Det är jag som frågar och inte du!
Iransk flykting
Jag bara konstaterade.
Expedit 1
Försöker du vara oförskämd?
Iransk flykting
Inte alls.
Polisen 1
Bråkar han?
Expedit 1
Han försöker i alla fall.
Polisen 1
Passa dig. Du skall bara svara på de frågor som ställs och inget annat.
Iransk flykting
Ja. Jag har förstått.
Expedit 1
Vilket land kommer du ifrån?
Iransk flykting
Iran.
Expedit 1
Vad heter du?
Iransk flykting
Ali Rezai Nowrosi.
Expedit 1
Heter du också Ali. Men ni är ju också araber.
Iransk flykting
Jag är perser. Men vi har också arabiskt blod i oss och arabiska namn och låneord i vårt språk.
Expedit 1
Jaså, ni har eget språk.
Iransk flykting
Jo, det har vi.
Expedit 1
Vilket år är du född?
Iransk flykting
Jag är född år 1322.
Expedit 1
Inte nu igen. Säg inte att ni har också en annan kalender än den som vi har.
Iransk flykting
Det har vi faktiskt. Vi använder också er och den arabiska kalendern. Men jag vet inte hur man omvandlar det ena till det andra.
Expedit 1
Det blir inte lätt. Hur gammal är du?
Iransk flykting
Jag är 30 år gammal.
Expedit 1
OK, Nästa.
(Rwandisk flykting kommer fram).
Expedit 1
Passet.
Rwandisk flykting
Jag har inget pass.
Expedit 1
Utfärdar inte er regering pass?
Rwandisk flykting
Vi har ingen regering.
Expedit 1
Finns det inte någon regering hos er!?
Rwandisk flykting
Inte så vitt jag vet.
Expedit 1
Märkligt! Vilket land kommer du ifrån.
Rwandisk flykting
Rwanda.
Expedit 1
Då förstår jag. Vad heter du?
Rwandisk flykting
Laurent Kagame.
Expedit 1
Det låter franskt.
Rwandisk flykting
Vi var en belgisk koloni förut.
Expedit 1
Jaså. När du är född?
Rwandisk flykting
Jag vet inte.
Expedit 1
Du vet inte när du är född? HA…HA…HA. Det var det roligaste jag har hört på länge.
Rwandisk flykting
Nej, jag vet inte när jag är född. Jag föddes i en by.
Expedit 1
Vet du inte heller hur gammal du är?
Rwandisk flykting
Inte exakt. Kanske 45 år.
Expedit 1
Det är alltid någonting.
(Expediten 1 ropar i högtalaren och polisen 1 hämtar dem som har gått genom kön för att föra dem vidare till en flyktingsförläggning).
Scen 3
(I den andra kön med skylten ”Amerikaner”, kommer den amerikanska krigsvägraren fram).
Expedit 2
Passet.
(Den amerikanske krigsvägaren plockar fram sitt pass och visar det för expedit 2.
Hon kollar det och stämplar det. Han går förbi. Innan han går ut och lämnar salen frågar han polis 2).
Amerikansk krigsvägrare
Hur kommer man till staden?
Polis 2
Antingen med taxi eller med buss. Det finns en skylt utanför byggnaden.
(Den amerikanske krigsvägraren vänder sig till den sydafrikanska motståndmannen som kommer från den andra kön).
Amerikansk krigsvägrare
Det var inte så farligt som ni trodde. Jag sa att man inte skall förhasta sig.
Kören (sjunger)
Det var inte så farligt. Det var inte så farligt.
(Amerikanska krigsvägrare går ut ur byggnaden)
Scen 4
(Utanför kur nummer tre, med skylten ”européer”, står den spanska motståndsmannen).
Expedit 3
Passet.
Spansk motståndsman
Jag har inget pass.
Expedit 3
Vilket land kommer du ifrån.
Spansk motståndman
Spanien.
Expedit 3
Oh, Olè!
Spansk motståndman
Hola.
Expedit 3
Jag var i Spanien i somras. Vilka stränder. Vilken mat. Fantastiskt! Varför åker du hit?
Spansk motståndsman
Jag är flykting.
Expedit 3
Vad flyr du ifrån?
Spansk motståndman
Förtrycket, diktaturen, generalen.
Expedit 3
Det var inte så farligt när jag var där i somras.
Spansk motståndman
Var var du då?
Expedit 3
Jag var i Benidorm.
Spansk motståndman
Jag förstår.
Expedit 3
Vad heter du?
Spansk motståndman
Jorge Alvares.
Expedit 3
Det var svårt namn. Jag kan inte uttala det. Men det är vackert.
Spansk motståndman
Tack.
Expedit 3
När är du född?
Spansk motståndman
År 1950.
Expedit 3
Latinsk kalender förstås.
Spansk motståndsman
Måste det vara något annat?
Expedit 3
Mina medarbetare i de andra kurerna har problem. Det verkar finnas andra kalendrar än den som vi vana vid i västvärlden.
Spansk motståndman
Jaså. Du menar den arabiska?
Expedit 3
Hur vet du om den?
Spansk motståndman
Vi har arabiskt blod i oss. Araberna var hos oss under många hundra år. Jag kommer från Andalusien. Jag vet om det.
Expedit 3
Jaså. Imorgon skall du gå till den här adressen.
(Hon lämnar en lapp till spanjoren).
Du skall beställa tid för att blir intervjuad för att kunna få ett främlingspass.
(Den spanska motståndmannen går sin väg och den grekiska motståndmannen kommer fram till kuren).
Expedit 3
Passet.
Grekisk motståndman
Jag har inget pass.
Expedit 3
Varför det?
Grekisk motståndman
Jag flyr från juntan.
Expedit 3
Vilken junta?
Grekisk motståndsman
Juntan i Grekland.
Expedit 3
Jaså, du är grek. Zorba. Vilken musik. Förra året var jag på Kreta. Vilket vatten! Vilken sol! Maten var också god.
Vad heter förresten den kända maträtt som ni har?
Grekisk motståndman
Det finns många. Vilken menar du?
Expedit 3
Jag menar den med köttfärs och en grönsak som har svart skal. Vad heter grönsaken?
Grekisk motståndman
Du menar väl aubergin.
Expedit 3
Just det, auberginen och maten kallas?
Grekisk motståndman
Musaka.
Expedit 3
Just det. Vad heter du?
Grekisk motståndman
Sokrades Vassilis
Expedit 3
Det var ett svårt namn. När är du född?
Grekisk motståndsman
År 1952.
Expedit 3
Imorgon får du gå till den här adressen.
(Hon lämnar en lapp till honom).
Du skall beställa tid för intervjun för att kunna få ett främlingspass.
(Den grekiska motståndmannen går sin väg).
Expedit 3
Nästa.
(Den bosniska flyktingen kommer fram).
Expedit 3
Passet.
Bosnisk flykting
Jag har inget pass.
Expedit 3
Vilket land kommer du ifrån?
Bosnisk flykting
Bosnien.
Expedit 3
Jag förstår. Vad heter du?
Bosnisk flykting
Fatema Kulenovic.
Expedit 3
Det låter arabiskt.
Bosnisk flykting
Jo, jag är muslim. Turkarna var hos oss under många år. Jag har turkisk blod i mig.
Mitt namn är också delvis ett arv efter dem. Det arvet har turkarna i sin tur fått från araberna.
Expedit 3
Jaså. Det visste jag inte. När är du född?
Bosnisk flykting
Jag är född år 1960.
Expedit 3
Förlåt, men ni ser mycket äldre ut?!
Bosnisk flykting
Jag har åldrats i inbördeskriget. Vi fick inte tillräckligt med mat. Vi fick inte heller någon riktig sömn. Kriget pågick hela tiden, dag och natt.
Tittar ni inte på TV?
Expedit 3
Nej. Jag är less på det. Nästa.
(Expedit 3 ropar i högtalaren. Polis 2 kommer för att föra bosnierna vidare till ett uppsamlingsläger).
Akt 3
Scen 1
(En lång korridor. Allt i vitt. Den chilenska motståndmannen sitter på en stol utanför ett rum.
Dörren till rummet är öppen. Där inne sitter en assistent. Han skall intervjua chilenaren).
Assistenten
Kom in.
(Den chilenske motståndmannen kommer in i rummet. Assistenten visar honom var han skall sätta sig.
Assistenten själv sätter sig på en kontorsstol bakom ett bord. På bordet finns en dator).
Assistenten
(Han tittar på sin datorskärm. Han har hela akten på dator).
Ni heter Omar Trojillo och kommer från Chile. Är inte ditt förnamn arabiskt?
Chilenska motståndsman
J…jo,vi…chi….chilenare………hä….härstämmer….b..bl…..bland….a….annat..f….från…..s……s…..spanjorerna..
Mi…mina…fö….förfäder…k….kom….f….från.. s….södra….S….Spanien. D….där…f…finns m…m…många…a….arabiska..n….namn.
(Assistenten blir både överaskad och besvärad av hans stammning. Han håller på skriva chilenares svar på dator).
Assistenten
Varför kom ni hit?
Chilenska motståndsman
Ja…….Jag…..h……har…….f……flytt…….f……..från……Chi…….Chile……o….och…sö…..söker…..po….po…..politisk…..a…..asyl.
Assistenten
Vad har ni för skäl till det?
Chilenska motståndsman
J…..jag……..ä….är…..an…..an….anhängare……….till…de….de….demokrati….Ja….jag….sa….satt….i..sta….stadion…o…och…
….blev…to….torterad…..av… ju… juntans …m…medlöpare.
Assistenten
Har du något bevis för det.
(Den chilenska motståndmannen tar av sin kavaj och skjorta och visar några ärr på sin kropp).
Chilenska motståndsman
Sta…stam….stamningen…ä…..är….e…ett…re….resultat…..a…av…to…tortyren.
Assistenten
Jaha. Men vi måste ha bevis. Har du något papper eller något vittne till det. Förresten att stamma kan också vara medfött.
(Den Chilenska motståndsmannen sätter på sig sina kläder).
Chilenska motståndsman
M…mina…vi……vittnen…ä…är…a…alla…d….dö…döda..Mö…mö….mördade…a..av..ju..juntan….Möj…..möjligen…h…har…j…jag…gu..gud…s..som..v..vi..
.vittnen..M.. .men…d…det…hj…..hjälper…i…inte…….så…my…mycket.Va…varifrån…s…skall…j..jag…k..ku…kunna…ska…skaffa…pa…papper…p..på…det?
(Assistenten skriver på dator).
Assistenten
Det vet jag inte. Vi har våra regler. Vi måste ha något bevis på förekomsten av tortyr.
Det blir ditt problem. Men jag kan skicka dig till en läkare. Han kanske kan ge något besked om det.
Chilenska motståndsman
N……ni….t….tror…v…..väl…..inte……p…..på….m….mig?
Kören
Vi tror på dig. Du är torterad.
Assistenten
Vi får väl se.
Scen 2
(Den chilenska motståndsmannen går sin väg. På väg genom korridoren stöter han på den somaliska flyktingen.
Han sitter på en stol utanför assistentens rum. De hälsar och småpratar.
Efter en stund kommer assistenten ut och hälsar på den somaliska flyktingen. De går in på hans arbetsrum).
Assistenten
Sitt ner.
(Han visar flyktingen en stol. Han slår på tangentbordet för att få fram flyktingens akt på datorskärmen).
Ni kommer från Somalia och har inte något pass, stämmer det?
Somalisk flykting
Det stämmer. Jag söker politisk asyl i landet.
Assistenten
Vad anför ni för skäl för att vara politisk flykting?
Somalisk flykting
Jag bodde i Mogadishu. Jag var soldat i den somaliska armen innan den upplöstes. Det pågår ett krig i mitt land.
Olika delar av den gamla armen ingår i de olika stammarnas armèer. Jag ville inte vara med i det barbariska krig som pågår.
Assistenten
Har du något bevis på det?
(Den somaliska flyktingen plockar ett kort ur sin ficka. Kortet visar hans bild med soldatkläder.
På kortet står också andra uppgifter. Assistenten tar kortet och fotokopierar det).
Assistenten
Jag vet inte om det här kortet räcker som bevis. Du hade inte heller något pass. Du vet. Det finns så många så kallade flyktingar som egentligen inte är flyktingar.
De vill bara utnyttja vår välfärd och leva gott på vårt arbete. Dem kallar vi för ekonomiska flyktingar.
De kommer främst från fattiga länder i tredje världen. För oss är fattigdom ingen orsak till att bli flykting. Jag vill veta om du är en riktigt flykting.
Somalisk flykting
I och för sig är jag inte någon ekonomisk flykting.
Men är inte att ha ett drägligt liv alla människors önskan?
Oberoende av om de kommer från västvärlden eller tredje världen.
Jag kanske behöver visa att jag överhuvudtaget är människa och att jag finns?
Assistenten
Ibland behöver man det. Men inte just nu. Vi handskas inte med moralfrågor.
Vi måste vara rationella och följa de bestämmelser som finns. Varje avvikelse skulle innebära att vi tappade greppet.
Det är inte tillåtet. Har du varit i fängelse eller har du blivit torterad någon gång?
Somalisk flykting
Nej, jag blev vare sig torterad eller har varit i fängelse.
Assistenten
Det blir inte lätt. Jag skickar din ansökan för vidare behandling. Vi får se vad som det händer.
Kören (sjunger)
Du är inte någon ekonomi. Du är människa.
Scen 3
(Assistenten skriver på sin dator. Den somaliska flyktingen hämtas av en vakt för att gå till flyktingsläger.
Utanför, på stolen, sitter den nordirländska motståndsmannen.
Han och den somaliska flyktingen hälsar. Assistenten kommer ut och hämtar in den nordirländska motståndmannen. De sätter sig.
Assistenten tittar på sin datorskärm och hämtar hans akt).
Assistenten
Ni kommer från Nordirland och söker politisk asyl?
Nordirlänsk motståndsman
Ja.
Assistenten
När det gäller ert fall har det inträffat en komplikation?
Nordirlänsk motståndsman
Vad då för komplikation?
Assistenten
Vi har fått en förfrågan och en begäran att ni skall återlämnas till den engelska regeringen. De betraktar er som en terrorist.
Nordirlänsk motståndsman
Det är självklart att de betraktar mig som en terrorist. Jag kämpar för
friheten i mitt land. Jag vill ha ett fritt Nordirland. Fri från den gamla kolonialmakten.
Ett land där anhängare till alla religioner, främst katoliker och protestanter, skall kunna leva i fred sida vid sida.
Under alla år har kolonialmakterna betraktat frihetskämpar som terrorister. Varför är jag annars här och inte i England?
Assistenten
Vi har full förståelse för era skäl. Men ert fall kommer att behandlas av regeringen. Det kommer att blir ett regeringsbeslut om det. Det är
de som bestämmer över ditt öde.
Nordirlänsk motståndsman
Jag är inte någon terrorist. Jag är en frihetskämpe.
Kören (sjunger)
Du är en frihetskämpe.
(Nordirlänska motståndmannen går sin väg).
Akt 4
Scen 1
(I en samlingslokal sitter de före detta flyktingarna. De har blivit äldre och grå. De samtalar med varandra. Den sydafrikanska flyktingen talar med den amerikanska).
Sydafrikansk motståndman
Hur har du haft det?
Amerikansk krigsvägrare
Jo, det har gått bra. Jag har behandlats väl. Jag betraktades nästan som frihetshjälte. Inte alla tyckte väl om min handling eller förstod den.
Sydafrikansk motståndman
Fick du något arbete?
Amerikansk krigsvägrare
Jo. Det var inte något problem. Du vet, européerna ser upp till oss amerikaner. Vi amerikaner är inte några kulturbärare.
Inte någon speciell kultur i alla fall. Men de anser att vi har teknologi och pengar. Vi gör också saker och ting som de inte vill eller inte vågar göra.
Till exempel är vi nästan inblandade i alla smutsiga eller rena krig. Vi är inga drömmare. Vi är realister. Självklart gör vi inte jobbet gratis.
Vi får ersättning, ofta mycket stor. Att kriga är också en överlevnadsfråga för oss amerikaner.
Vi måste visa vår överlägenhet. Vi använder och säljer samtidigt våra vapen. Pengar luktar inte. Men inte heller blod.
Tack vare våra insatser säljer européer också sina vapen. Vi är också duktiga att skapa konflikter. Konflikter är bästa sättet att marknadsföra vapen.
Sydafrikansk motståndman
Vad skall du göra nu?
Amerikansk krigsvägrare
Jag skall åka till Amerika. Du vet att kriget är slut. Vi förlorade. Egentligen var kriget förlorat redan från början. Inte kanske militärt men moraliskt. Vi krigsvägrare kallas fortfarande förrädare.
Eftersom vi inte ville ställa upp och blir slaktare. Det känns så svårt och tungt när de som har förrått mänskligheten och
bär ansvaret för kriget kallar oss förrädare. De som har serverat folken under alla dessa mörka år en massa lögner kallar oss förrädare.
Ha….ha..ha. Tänk, vi är förrädare och de som har blod på sina händer är patrioter!
Kören (sjunger)
Du är inte förrädare
Amerikansk krigsvägrare
Hur gick det för dig i det nya landet?
Sydafrikansk motståndman
Jag fick stanna och fick politisk asyl. Mitt fall var så solklart. Jag var under alla år aktiv motståndare till apartheid. Jag har också gift mig och har barn.
Men konstigt nog kallar de mitt barn för invandrare. Hon som är född här och aldrig har varit någon annanstans än här.
Jag tror orsaken är att hon ser annorlunda ut och vi är en minoritet i det här landet. Men då tänker jag på Sydafrika.
Där betraktades vi också annorlunda trots att vi är i majoritet. Jag fick inte något arbete här heller.
Du vet jag är högutbildad och kan flera språk. Men det hjälpte inte.
Det verkar som om man anställer människor efter deras folktillhörighet och inte kompetens.
Några av mina vänner bytte till och med sina namn för att blir attraktivare på arbetsmarknaden.
Inte skall en människa behöva byta sin identitet för att få ett arbete!? Mitt arbete blev främst det politiska arbetet.
Jag vill inte gå så långt som att påstå att man här har någon typ av apartheid. Men det är någonting som inte stämmer.
Jag förstår att de först tänker på sig själva. Men då skall man inte prata så mycket om demokrati och rättvisa.
Demokrati och rättvisa kan innebära olika saker i olika länder. Men i ett och samma land kan man inte ha olika definitioner på demokratiska rättigheter
och tillämpa dessa demokratiska principer olika för olika människor.
Amerikanska krigsvägrare
Vad skall du göra nu?
Sydafrikansk motståndman
Aparteid är på väg att försvinna i Sydafrika. Jag tänkte åka dit med min familj. Det kan bli svårt för mig och min familj och speciellt barnet att åka dit. De har aldrig varit där. Jag är inte heller samma person som jag var förut, det vill säga när jag kom hit. Jag känner mig som en annan person. Inte bättre eller sämre. Helt enkelt en annan människa.
Amerikansk krigsvägrare
Är du besviken eller ångrar du dig?
Sydafrikansk motståndman
Lite besviken är jag. Men jag ångrar inte något. Jag fick nytt perspektiv på livet. Vi har mycket diamanter i Sydafrika.
En tid arbetade jag i en diamantgruva. Jag såg också några slipade diamanter.
De är så vackra, speciellt när man ser på dem i ljus till exempel i solljuset.
Man kan vända på dem och ser hela tiden nya saker. Det blir som olika perspektiv.
Man ser saker och ting från olika vinklar. Den som bara är intresserad av diamanter som prylobjekt märker inte dess skönhet, så är det också med livet.
Livets skönhet upptäcks av dem som ser det i olika perspektiv.
Irakisk motståndman
Jag fick arbete i en fabrik. Jag lärde mig en hel del där. Men arbetet började bli monotont. Jag ville lära mig språket och utveckla mig.
Jag ville samarbeta och umgås med folk i det nya landet. Jag kunde inte tala med någon när jag inte kunde språket.
Jag hade hört att vi hade rätt att lära oss språket på arbetstid. Jag pratade med chefen. Han tyckte inte att det var någon ids.
Han ansåg att produktionen var viktigast. Han tyckte inte heller att jag behöver kunna språket när jag kör maskiner.
”Språket kan du lära dig på din fritid” sade han.
Somalisk flyktning
Jag fick också arbete. Jag arbetade som städare på en fabrik. Jag arbetade för det mesta under rasterna och kvällarna, när det inte var folk där.
Jag lärde mig lite av deras språk. Ingen var intresserad av hur mycket språk jag kunde.
Efter några år lade man ner fabriken. Jag blev arbetslös. När jag åter sökte arbete som städare fick jag inget.
De tyckte att jag bröt och inte kunde deras språk ordentligt.
Jag frågade dem om det var nödvändigt att kunna språket när man städar? De tyckte att det var mycket viktigt.
En intervjuare sade ”Du vet, det är dåliga tider på arbetsmarknaden. Nu är det hård konkurrens”.
Grekisk motståndsman
Förut kallade de oss flyktingar. Nu är vi inte längre flyktingar. Vad är vi nu då?
Jo, vi betraktas som en grå massa som de kallar invandrare. Massan har inte några karakteristika.
Möjligen sådana som är till vår nackdel. Man struntar i de gemensamma drag som finns hos alla människor och koncentrerar sig på vad som skiljer oss åt.
Förut var vi individer med egen karaktär samtidigt som vi hörde till en gemenskap.
Var finns vår gemenskap och våra karakteristika nu? Nu är vi bara invandrare med de egenskaper som plockas schablonmässigt.
Vi är inte längre människor utan stereotyper. Vi är Barbiedockor förpackade i människogestalt. Vi är osäljbara människodockor.
De har till och med satt en marknadsvärde på oss. Vårt marknadsvärde var högt när vi bidrog till deras välstånd.
Men nu under arbetslöshetsdagarna är det lågt. Vi kallas för tärande. Det bedrivs ett nytt människospel med oss. Vi är de nya judarna i det moderna västerländska samhället.
Kören
Vi är flyktingar
i vårt eget land
och
utomlands
Vi är märkta
av
krig
och
orättvisor
Vi är märkta
på våra kroppar
och
i våra själar
Vi är märkta
för livet
Drömmen om det liv
som
vi hade
och
det liv
vi kommer att ha
Vi vill glömma
Men vi kan inte
glömma
det som var
och
det som är
Vi lever
i
baracker
och
hus
som ingen vill ha
Vi väntar
och
väntar
på beslut
som kommer
och
inte kommer
Vi väntar
på
barmhärtighet
av människor
som tror
att
världen är enbart
deras
En värld
Bara en värld
Ibland
blir vi
nedslagna
och ibland
brända
i hemmet
Att arbeta svart
Det enda arbete
som finns
för oss
Vi är de nya zigenarna
i
det moderna samhället
Modern!?
Men ändå
gammalt
Vi är alla
flyktningar
Utspridda
och
bortförda
från
Asien
och
Afrika
Märkta
av tid
och rum
flyktingar
Bosnisk flykting
Människan lär sig aldrig av sin historia. Har man inte perspektiv på sin tillvaro då är det kört.
Man säger att Hitler var en ensam galning.
Hur kan en ensam galning kämpa mot halva mänskligheten? När människorna omvandlas till en grå massa, utan några karakteristika
eller med negativa sådana, är det risk att de utplånas. Boskap är till för att slaktas.
Iransk flykting
Först var vi flyktingar. Sedan blev vi arbetskraft. Nu, när det är överskott på
arbetskraft, är vi invandrare. Vi skall kämpa mot denna likriktning.
Vi har olika karakteristika och vi skall vara stolta över det.
Vi är också en del av människosläktet, av kött och blod. Varför skall man överhuvudtaget koncentrera sig på vad som
skiljer människorna ifrån varandra. Är det inte bättre att se det som förenar dem.
Kören (sjunger)
Ni är inga invandrare. Ni är människor.
Nordirländsk motståndman
Man påstår att människor är rädda att förlora sina nationella drag, sin kultur. Kan man förlora sin kultur bara så här?
Är kulturen densamma under alla tider eller ändras den med tiden?
Lever man nu på samma sätt i det här landet som man gjorde för 500 år sedan, 100 år sedan eller för 10 år sedan. Har man haft samma normer hela tiden?
Chilensk motståndsman
Vi…vi…fly..flyktingar….å..återspeglar..vä..väster…västerlandets…då…då…dåliga..sam..samvete..
.Vå..vår..si…situation..ä…är….ett….re…resultat…a..av…de…deras….ha…handling..Vi…vi…ä…är..de..deras…pro…produkt.
Kören
Du är ingen produkt. Du är en människa.
Spansk motståndman
Trots allt elände som jag har genomgått på min resa som flykting känner jag mig lycklig. Jag har gjort en resa genom livet och världen.
Jag har känt sorg, ilska och glädje. Vad blev jag? Jo, jag blev en världsmänniska. Vem är jag nu?
Jag känner mig som en internationell person.
En som ser världen som en enhet och inte som några isolerade delar. En som känner gemenskap med alla folk och ser världen som sitt land.
Kören (sjunger)
Du är en världsmänniska. Du är en världsmänniska.
Scen 2
(Pjäsen slutar med att alla skådespelarna samlas i scenen. Ljuset är tänt. Var och en säger sin replik).
En svensk
Jag är svensk.
En spanjor
Jag är spanjor.
En iranier
Jag är iranier.
En amerikan
Jag är amerikan.
En chilenare
Jag är chilenare.
En bosnier
Jag är bosnier.
En grek
Jag är grek.
Alltihopa
Vi är alla människor. Vi är alla världsmänniskor
(Flera grammofoner som spelar folkmusik från olika länder).
Slut